Sverigeresan

Jag har det senaste året rest kontinuerligt i Sverige och träffat massa människor för att försöka driva och inspirera till hållbar utveckling ur industrins perspektiv, genom effektiv kapitalvård. Det monetära kapitalet diskuterar vi inte, men realkapitalet och humankapitalet. Hur utvecklar vi det på ett hållbart sätt?

Komplexiteten ökar, kunskapskraven ökar, vi blir färre, för mycket dagligt jobb, för lite tid att utveckla.

Vad bromsar?

Vi är för få, vi har skalat ned för mycket, vi saknar kritisk massa på viktiga kompetenser. Dessutom har andra branscher tagit de bästa från industrin. Det är inte det finaste längre att jobba i industrin. När var det det senast?

Man måste ofta söka långt för kompetensen, skaffa nya leverantörer och ofta sätta ihop grupper för att lösa saker. Det är inte lika enkelt fixa det längre.

Lösningar

• Effektivisera vardagen - frigör tid för andra aktiviteter. Frigör tid för utveckling. Att tro att resurserna skall komma utifrån är naivt.

• Strukturera och prissätt förluster och värdeskapande. Businesscaset - du måste vara tydlig med businesscaset, helst i kronor och ören men i alla fall övertygande.

• Tålamod och disciplin i genomförande, följ upp och mät så du kan bekräfta businesscaset och bygga trovärdighet för kommande utveckling.

• Sätt ihop nya team med nya kompetenser. Det finns kunskap i andra grupper som du behöver, tex design thinking, data analytics som inte är traditionella industriroller kanske. Våga anpassa organisation och team.

Bara för att jag har en ny hammare blir inte allt en spik.

På många ställen är digitalisering ett hot och en oro för jobben, men på många ställen är det också lösningen på resurs och kompetensproblem. När den äldre erfarna generationen som kan hålla industrin igång försvinner och den nya inte vill lära sig industrin då måste tekniken brygga luckan. Men fler måste också förstå hur bra det är att jobba i och för industrin.

Vi har mycket att lära än i hur man använder digitalisering som verktyg. Köpa maskiner och bygga fabrik har vi erfarenhet av men digitalisering, är än så länge svårare.

Businesscasen går inte ihop för vi har inte tränat tillräckligt mycket på dem, inte gjort tillräckligt många. Men leverantörerna tar också för mycket betalt – det lönar sig inte enkelt.

All den tillit vi byggt upp mellan aktörerna i vår värdekedja under många år, utmanas nu. Det kommer nya leverantörer och de befintliga vill ändra relationen, införa prestationsavtal och ha en del av kakan. Det är nya modeller som är svårare att definiera och utmanar vår balans.

Hantverket med att dela data är för omständligt, avtalen finns, tekniken finns, kunskapen finns, men vi behöver träna mer, fler behöver göra det. Det praktiska behöver flyta på. I vissa fall, i vissa sektorer uppfattar man att regelverk och lagstiftning bromsar, i alla fall emotionellt.

Tips:

· Dela risk och bördagenom att jobba konkret tillsammans. Med teknik över branscher i olika konstellationer.

· Fokus på implementering, gör och lär, krångla inte till det. Vad kostar det egentligen att vänta? Vi anar vad det kostar att satsa fel, men det kostar också att vänta!

· Fokus på data, definition, dataanalys, automation, tillgänglighet.

· Utveckling och utbildningså att alla kan förstå och prata med varandra

· Justera organisationen, modell och antal, roller och kompetenser.

· Tålmodighet och långsiktighet och strategi behövs också.·

Utvecklingen är inte linjär utan snarare cyklisk, förhoppningsvis en uppåtgående spiral.

När man frågar vad som är viktigt att jobba med så får man lika många svar som personer man frågar. Det visar att alla är olika, alla är på olika ställen i sin utveckling. Inget företag är bara bra. Alla har framgångsexempel att dela men också problem att lösa.

Många konstaterar också att det man gjort och implementerat inte varar av sig själv, man måste fortsätta hålla fokus på det som är implementerat, samtidigt som man utvecklar nytt. Det är ständiga förbättringar och diskreta steg samtidigt.

Just detta samtidigtär stressande, nytt och gammalt samtidigt. Samtidigt som man vill ha variation vill man kunna fokusera för att få nåt gjort. Det ställer krav på individer och ledare. Ledare som också blir färre och får mindre tid att leda.

Att det trots allt funkar så bra som det gör beror på människorna. Alla dessa engagerade, hårt arbetande, positiva, glada individer som vill och försöker, igen och igen.

Hade det vart enkelt hade nån annan löst det. Och det är vi som skall lösa det för vårt samhälles skull, våra företags skull och vår egen skull.

Tack för att jag har fått träffa er och försöka lära av er!